torsdag 11 december 2014

Julkalender, Lucka 11 - Jennifer Tycker till

Jag bombas av artiklar om hur negativt påverkade vi blir av media idag. Diverse undersökningar avlöser varandra och delas på facebook. Kan det verkligen vara så att media är orsaken till varför vi mår så dåligt som vi gör? Alla depressioner, all ångest, alla diagnoser, alla självförtroendesvackor och krav. För under de flesta intervjuer om psykisk ohälsa jag gör, kommer alltid media, samhällets krav upp. Krav som vi är med och formar utan att vi vet om det.

Häromveckan diskuterade jag kroppskomplex med en kompis. Hon var absolut säker att hennes lår var feta, att hennes röv hänger. ”När jag sitter blir det veck på min mage” sa hon med sorgsen min. Skall det inte vara streck på magen när man sitter? Sa jag.
Det slutade med att jag visade bilder och pekade ut hur man förvränger dem. För oavsett om bilderna ser naturliga ut är mycket konstgjord. Tydligen finns det någonting som heter ”Natural look” i sminkväg som innebär att man skall se så osminkad ut som möjligt – men ändå vara täckt med smink. Jag får ont i magen.

Hur lyckas man att inte drunkna i alla nya intryck, hur lyckas man att inte jämföra varandra och våra liv när vi ständigt blir utsatta för miljontals bilder, texter, kommenterar. Hur gör man för att inte känna den där pressen – hur gör man för att inte påverkas? Går det att stänga av? Går det att inte bli påverkad? För det handlar inte längre om kändisar och mediaprofiler. Det handlar om du och jag, som jämför oss med varandras fasader.

Jag tror inte att vi är menade att leva ett sådant liv vi lever idag. Vi är uppkopplade varje timme, varje minut, det första vi gör på morgonen och det sista vi gör på kvällen är ofta att kolla telefonen. Hur gör man för att inte påverkas då det nästan krävs att vi skall hantera detta.

Tekniken som var meningen att underlätta våra liv har istället blivit ett hot för vårt välmående. Internet, smartphones och socialt media är inget hot i sig, det är när vi använder det fel som det blir ett stort problem. Och jag befinner mig själv inne i detta virrvarr och undrar hur jag någonsin skall känna mig hel utan att få ett uns abstinens. Och varför är inte bilderna inte lika mycket värd om den inte laddas upp för andra? Får gilla-knappen att nästan explodera?

Är jag den enda som mår dåligt av all uppdatering, att människor tar för givet att man skall vara tillgänglig dygnet runt och att det nästan krävs om man vill ta sig fram i livet. För man är så otroligt rädd att missa någonting, bli utanför. Missa de där festerna; för en personlig inbjudan existerar knappt mera. Man trycker på en knapp. Man är rädd att förlora sin kanske livs chans och se möjligheterna fara förbi. För vad har man då.

Och jag har svårt att tro att det bara går att stänga av. Sortera alla intryck och inte påverkas någonting av saker du ser och hör. I alla fall klarar inte jag av det. Sedan tio år tillbaka i tiden bannlyser jag ofta telefonen på semestern. Men varenda gång jag loggar ut för en längre tid från facebook skriver jag en status:
”Nu loggar jag ut. Hejdå.” För att klargöra för både mig själv och andra: Jag tar paus.

När jag var 19 år och mediastuderande skrev jag en kolumn för De Ungas Akademi:
Vi människor är inte dumma. Vi vet att personerna på reklamaffischerna är photoshoppade. Vi vet att vi inte blir lyckliga av prylar. Ändå är jag en av de kvinnor som får ett 5-sekunders-glädje-skutt av att köpa en cellulitkräm fastän jag och alla andra i 20-årsåldern inte är i behov


av det. MEN – det kan ju inte skada, eller hur? Det är ju inget dåligt? Bättre att vara på säkra sidan?”

Idag, 4 år senare fortsätter mediakarusellen. Jag älskar media och kulturbranschen men ibland känns det som att jag bara vill logga ut. Jag vill kunna stänga av telefonen utan att någon tror att jag har dött. Kunna arbeta utan att vara tvungen att uppdatera och marknadsföra mig själv dygnet runt. Känna mig tillräcklig. För jag känner mig otillräcklig. Och det enda jag kan göra är att acceptera att det inte stämmer. Men det är så j*vla svårt.


Bildens källa
Vad tror ni? Varför mår människor så dåligt idag? Hur stort inflytande har media egentligen – hur påverkade blir ni?

9 kommentarer:

  1. Jag håller helt med! Vill dock påpeka att unga också kan ha celluliter, det är väldigt vanligt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Roligt att du håller med oss! Dock hör jag till den kategorin att jag inte bryr mig hur jag ser ut.. Dock kanske det är negativt i längden.

      Radera
    2. Men dock är det synd att man påverkas av medier medvetet och omedvetet.

      Radera
  2. Jo, jag hade nog också celluliter som 20åring men eftersom har det så är det inget någon borde köpa cellulitkräm för :D

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jennifer, du är en cellulit! :D

      Radera
  3. Svar
    1. Tack, ska hälsa vidare till Jennifer!

      Radera
  4. Med den tillgänglighet som vi har idag tack vare Internet så bombarderas vi ju hela tiden av bilder och statusar där vi kan jämföra vårat "tråkiga" liv med alla andras jättehäftiga. Vi ser hur vackra och smala alla andra är i jämförelse med oss själva. Och jag tycker det är så tråkigt att det är så vanligt att jämföra sig för det blir så fel. Som jag ser det så är boven låg självkänsla. Har man bra självkänsla och är trygg i sig själv så jämför man sig inte med andra på det sättet. Jag brukar säga att självkänsla borde vara ett skolämne för det är så himla viktigt. Kanske viktigare idag än någonsin.
    Jag skriver och föreläser mycket om det här med självkänsla och positiva tankar för det är en så viktig grund för att skapa ett liv som man njuter av att leva. Jag får så mycket mail från människor som mår dåligt och min e-bok om självkänsla är den mest sålda på min blogg.

    Jättebra att du tar upp det här för det är verkligen ett relevant ämne.

    Önskar dig en skön kväll!

    You Rock!!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller helt med, man blir bombaderad konstant av olika skönhets ideal och dylikt! Och jag har tittat in på din blogg och du skriver mycket bra funderingar och tankar!

      Radera