onsdag 5 november 2014

Satans stresss

Jag har kommit till den punkten i mitt studerande att jag har accepterat mitt öde och det får gå precis hur fan de vill. Känns som jag har så mycket att göra och jag får inget gjort. Så jag har helt kallt accepterat att det kommer gå åt helvete.
Kanske att det är bra att acceptera situationen, och sen gör man det bästa man kan utav det.
Men nu här i min situation så känner jag ingen press, ingen prestations ångest, bara total likgiltighet. Så istället för att studera så sitter jag här och berättar om mina problem..
Haha, nej men jag var duktig idag och deltog i en "studiecirkel" där vi gick igenom vad som kan komma på tenten på freda, så lite förberedd är man + har man läst en bok och en hel del anteckningar har man redan från förut så det kommer att gå vägen.

Men ändå att ha den här känslan av total likgiltighet inför en situation, den är lite skrämmande. Tänk er in i en situation och sen inte känna någonting alls.. Kan vara annorlunda för andra men detta är helt nytt för mig.

Om jag skulle vara där hemma i Pampas skulle de tala om sex brist men jag tror att det finns andra orsaker. Kanske en god nattsömn reder upp det, och då upptäcker jag imorgon att jag inte vet ett skit och grips av panik, men se det från den ljusa sidan.. Jag känner då något i alla fall.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar