måndag 5 maj 2014

Att vända blad

Häromdagen så tog det slut mellan mig och min flickvän Sabina, och väldigt kallt sagt så var det mitt beslut..
Orsaken var inte pga. att det var dåligt, eller något sånt, utan jag valde att göra ett svårt beslut då jag försökte se framåt.
Orsaken var att vi högst troligen kommer studera på skilda håll, jag kommer studera i Helsingfors, medans hon har sökt till Stockholm, Åbo och Helsingfors. Och det var en väldigt liten chans att hon skulle komma till Helsingfors, för det var inte hennes största prioritet.
Man skulle ha kunnat försöka, eller väntat och se hur det kommer att bli. Men jag kunde inte hantera situationen, jag visste inte hur jag skulle bete mig, att inte veta hur det skulle sluta. Jag är själv väldigt rädd för distans förhållanden, de skrämmer mig verkligen. Bilden av distansförhållande överlag hos mig är inte positivt, det kan fungera för vissa men jag vet inte om jag skulle klara av det..
Min bild av distansförhållanden är att först gör man precis allt för att hålla varandra nöjda, ringer ofta, kanske använder skype, planerar in dejter flera veckor på förhand. Men efter en tid så börjar man prioritera andra saker, man börjar tänka att de klarar sig själv, eller så börjar man långsamt förlora kontakten.
Man börjar tappa humöret, blir frustrerad över småsaker. Och relationen mellan varandra slits långsamt ner, till sist känner man sig mer tvingad att hålla ihop det, än av kärleken till varandra.
Det är orsaken till att jag inte vågar chansa, min teori kan vara helt fel..
Men jag vill inte förstöra den bild jag har av Sabina, man kan jämföra vår relation som en bok.
Det finns kapitel som man skulle kunna kasta bort, önskar att man inte borde ha varit med om. Men varje kapitel som har varit dystert i vår bok har ändå slutat lyckligt, och de följande kapitlen har varit både lustiga, romantiska och händelser som man aldrig kommer glömma.
Skilda kapitel som jag aldrig kommer glömma är första kyssen, var vi möttes i början av vårt förhållande och hur vi bara kunde ligga och hålla om varandra.

Men tyvärr har varje bok ett början och ett slut, endera genom att man går skilda vägar eller att döden skiljer oss åt. Men om man bläddrar i en bok finns det ett par blanka ark, och där går det att fortsätta en berättelse.
Ens berättelse kan fortsätta på många olika sätt, man kan hitta tillbaka till varandra, fortsätta som vänner eller något annat.
Men det finns alltid utrymme att fortsätta på sin berättelse..


Det kan ha varit mitt livs största misstag som inte vågade ta chansen, men du betyder för mycket för mig för att jag ska börja tycka illa om dig. Jag är inte bered att förstöra den bild jag har av dig..
Jag hoppas att det kommer en dag du är beredd att förlåta mig.
Förlåt Sabina <3

4 kommentarer:

  1. Jobbigt såntdär, avslutade min 1½ åriga relation här för nån vecka sedan, jobbigt att göra det när man har haft en bra och sund relation... Men bara för att det var bra så behöver det inte vara rätt. Och va bra
    att du kan skriv om det, inte alla som kan lägga ord på sina känslor!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mmm, det är svårt och tungt.. Men försöker i alla fall, har som tur vänner som hjälper en på traven.

      Radera
  2. Styrkekramar åt dig!
    Jag vet hur det kan kännas och hur tomt det kan vara.
    Starkt av dig att göra ett sådant beslut - gjorde samma för ett halvår sedan och i efterhand är det det bästa jag kunde ha gjort. Men det tyckte jag såklart inte då.

    Du får komma till Jeppis så får vi hänga och så får vi komma ner till stan och visa staden åt dig. :) Det kommer bli bra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Jennifer! Det behövs :)

      Visa mig staden? Jag tror att jag kan Jeppis bättre en dig! ;))

      Radera